tankarochvarlden

När det tog slut med B hade jag en vän som sa en fin sak till mig som verkligen satte sig. Att det var tråkigt att det tagit slut, men att det viktigaste var att jag kom ut hel på andra sidan. Kommentaren gav mig hopp om att det faktiskt fanns en andra sida, när jag skulle må bra igen.

 

Och jag kanske inte är hel ännu, men jag kan iaf känna igen. Och det är så otroligt skönt. Det värsta var tiden av likgiltighet, när jag varken kunde skratta eller gråta, utan gick runt i en dimma. Nu kan jag känna och skratta och det kommer från hjärtat. Världen har trots mörker och kyla fått mer färg än vad den haft på ett tag.