Första helgen avklarad
Det är så jag jobbar.
Och så åkte man på en magsjuka. Satt senast igår och intalade mig själv att jag inte kommer bli sjuk... Idag kräks jag.
Det som är konstigt är att jag för varje gång jag spyr, tycker jag att jag är extremt duktig. Som att jag sprungit maraton eller något liknande. Nu gör vi oss av med den här sjukan!
Älskade E, min härliga och fantastiska vän i vått och torrt. Det finns egentligen bara en sak jag är lite fundersam på gällande denna människa. Hennes tidsuppfattning och följdfrågan på detta är hur mycket tid jag egentligen lagt ner på att vänta på henne i mina dar?