Det är jobbigt när..
Jag hör att du låter glad när vi pratar i telefon, fast mitt eget hjärta håller på att gå i bitar.
När jag packar upp något som inte varit använt sen jag flyttade ut från dig och det fortfarande luktar du. Jag inser då att den doften kommer försvinna alltmer för varje dag som går och att jag en dag kanske inte ens kommer att komma ihåg den alls.
På morgonen när jag vaknar, för en stund tror att allt är som vanligt, för att sedan inse att det inte är det.
När det inte längre är självklart att det är dig jag ska ringa för att berätta något först.
När jag inser att vi inte pratar så ofta längre och jag inte vet vad som händer i ditt liv.
När jag inte längre har några missade samtal från dig.
När jag använder något av "dina" ord.
Och ungefär femhundraelva gånger mer per dag.
